Category Archives: I tiden

Spelet kring 11 september

Terrordådet den 11 september för tio år sedan innebar startsignalen för vad president Bush kallade ”kriget mot terrorn” – en amerikansk aggressiv utrikespolitik som han tvingade på övriga världen.

Det fungerade eftersom människor i både USA och på annat håll av högst begripliga skäl var rädda och upprörda över al-Qaidas attentat.

Men Bush och hans medarbetare använde sig kallblodigt av denna upprördhet för att främja sina egna mål. Tidningen Internationalens ledare denna vecka tar en titt på vad spelet kring 11 september handlat om och citerar en möjligen otippad kritiker av ”kriget mot terrorn”, Zbigniew Brzezinski som var nationell säkerhetsrådgivare åt president Carter på 70-talet. Brzezinski har bland att skrivit så här om hur Vita huset utnyttjade 11 september:

”Rädsla förmörkar förståndet, förstärker känslor och gör det lättare för demagogiska politiker att mobilisera allmänheten bakom målsättningar de vill driva igenom”.

Vad de demagogiska politiker Brzezinski talar om ville uppnå tas förstås upp i ledaren som finns här.

Gunnar Wall

intressant

Annonser

Turkiet ”försvarar” syriska demonstranter men bombar den egna befolkningen

Turkiets premiärminister Erdogan gör allt för att framstå som demokratins försvarare – så länge det inte handlar om det egna landet. För några dagar sedan rapporterade iranska källor att Iran tillsammans med Turkiet bombat det kurdiska gränsområdet mellan Iran, Irak och Turkiet och dödat 50 människor. Idag publicerar turkiska tidningar ögonvittnesskildringar av hur mängder av militära plan lyft från Diyarbakir mot samma bergstrakter. Tusentals människor sitter i turkiska fängelser utan rättegång och dom, många i flera år. Av dem är många folkvalda kurdiska kommunpolitiker och även nyvalda parlamentsledamöter, som anklagas för att vara terrorister eftersom de driver frågan om kurdernas rättigheter. Dessutom – ironiskt nog – finns misshagliga generaler också bland de godtyckligt inspärrade, denna gång med anklagelser om att ha planerat en statskupp. För någon vecka sedan tog Erdogan kontroll över militären genom att installera en av sina egna män som överbefälhavare. Vad som blir hans nästa steg finns det många spekulationer om – men helt klart är att kontaktena mellan Erdogans regim och USA:s högsta ledning har varit mycket täta den senste tiden.

Chandra

Bildt smartare än Billström, minns inget

Råd till blivande politiker som inte vill bli utskrattade: gör som Bildt, inte som Billström.

Härom dagen hamnade regeringen i blåsväder med hård kritik även från de egna leden sedan Wikileaks publicerat en amerikansk diplomatrapport om Rosenbads syn på irakiska flyktingar.

Carl Bildt och migrationsministern Tobias Billström hade enligt rapporten under ett möte i Bagdad 2007 framfört till amerikanerna att Sverige inte ville öppna en ambassad där utan att få garantier för att man skulle kunna skicka tillbaka irakier som kommer till Sverige och söker asyl. Som argument hade de bland annat använt att svenskarna var rädda för hedersrelaterade mord och ville ha en ”hårdare invandringspolitik”.

Saken var känslig eftersom Sverige har internationella åtaganden att leva upp till när det gäller att ta hand om politiskt förföljda människor – och de åtagandena upphävs inte därför att regeringen vill ändra sin invandringspolitik. Inte heller ska förstås någon asylsökande sändas hem för att någon annan begått ett hedersrelaterat mord.

Tobias Billström gjorde som bekant bort sig fullständigt genom att länge vägra att varken bekräfta eller dementera – och detta på ett pinsamt mångordigt sätt.  I en och samma intervju med Sveriges Television lyckades han till exempel med att 21 gånger säga att han inte hade några kommentarer. Hans argument för att inget säga var att uppgifterna kom från ”tredje part”, dvs Wikileaks. Att han själv var första part eftersom han varit med på mötet borde ju i det läget ha gjort det möjligt för honom att säga hur det verkligen var ifall nu Wikileaks hade fel, kan man tycka. Men det tyckte inte Billström.

För övrigt var det ju knappast tredjepartsuppgifter eftersom amerikanerna också varit med på mötet. Tredjepartsuppgifter var det ju bara om Wikileaks förfalskat rapporterna – och om något sådant skett hade vi säkert hört talas om det.

Senare – och efter väldig press – har stackars Billström klämt ur sig att han under mötet med amerikanerna inte framfört någon annan ståndpunkt än den som är hans offentliga. Det hade varit mer trovärdigt om han sagt det tidigare.

Carl Bildt som vet hur en slipsten ska dras har för sin del valt en smidigare väg. Han minns inte vad han sa. Diskussionen över.

Gunnar Wall

intressant

Vad Wikileaks-striden ytterst handlar om

Wikileaks och dess frontfigur Julian Assange har haft stor plats i nyhetsflödet i åtskilliga dagar nu, och det lär fortsätta. En del av intresset har fokuserats kring anklagelserna mot Assange för sexbrott. Många ser anklagelserna som en konspiration. Anonyma personer, möjligtvis omdömeslösa anhängare till Assange, har genomfört nätattacker mot till exempel den advokat som företräder de två kvinnorna som enligt åklagaren ska ha utsatts för brott.

Allt det där kommer att diskuteras länge än och frågorna har sin betydelse. Men det får inte skymma sikten för vad striden kring Wikileaks egentligen handlar om: mänsklighetens kontroll över vår gemensamma framtid.

Veckotidningen Internationalen tar i sin ledare den här veckan upp den hemliga diplomatin och kampen för ett fritt, jämlikt och socialistiskt samhälle.

Läs för övrigt också gärna Stefan Lindgrens intressanta debattartikel i Flamman, ”Assange är vår tids Trotskij”, som tar upp samma sak med tonvikt på hur ledarna för ryska revolutionen publicerade allt om den hemliga europeiska diplomatin från tsarväldets gamla arkiv. De soldater som överlevt första världskriget, ibland utan armar och ben i behåll, fick till sist svart på vitt hur deras egna regeringar ljugit om vad kriget egentligen handlat om.

Gunnar Wall

intressant

Är det på riktigt den här gången, Littorin?

Reinfeldts tidigare arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin kommer nu att gästforska i sex månader vid Stanforduniversitetet i USA, rapporterar Ny Teknik.

Vad han ska pyssla med? Enligt hans egna utsagor: försöka komma på hur man kan hitta fler nya jobb genom ”innovationer”.

Ämnet ligger bra till för honom, kan man tycka.  Som arbetsmarknadsminister hade han sitt CV liggande offentligt på regeringens hemsida. Och där fanns bland annat en uppgift om att han hade en examen från något som heter Fairfax University som då hade säte i Louisiana.

Men den som kollade fann snart att det inte fanns något sådant universitet med föreläsningssalar och campus, bara ett privat institut som hade kontakt med sina kunder per brev och som utfärdade examenspapper mot betalning. Någon rätt att utfärda akademiska betyg hade dock inte institutet. Det har beskrivits som en ren bluffverksamhet och har numera flyttat sin adress till penningtvättarparadiset Caymanöarna.

Sedan Littorins milt sagt märkliga akademiska karriär uppmärksammats förklarade han för journalister att han faktiskt inte kom ihåg namnet på sin handledare eller ens var universitetet låg.

På sitt sätt hade ju Littorin ändå varit rätt duktig. Man kan kanske sammanfatta det med att den ”examen” han viftat med helt enkelt var en ”innovation” (i betydelsen ”påhitt”) som möjligen bidragit till att ge honom hans nya jobb (som arbetsmarknadsminister!) Och då låter det ju som något lite grann i linje med det han ska forska om nu.

Just när det begav sig var det hela i vilket fall lite pinsamt. Ändå valde hans chef Reinfeldt att inte riktigt låtsas om skandalen med den fejkade akademiska meriten, han hade redan varit tvungen att kicka andra ministrar för olika slag av fuffens  och nu fick det väl räcka. Som bekant valde Littorin att avgå i all fall lite senare sedan det börjat cirkulera uppgifter om att han försökt stimulera arbetsmarknaden genom en annan metod: sexköp. Om det var sant var det uppenbart brottsligt. Littorin förnekade det hela, men lämnade snabbt statsrådsstolen ändå.

Det framgår att Stanforduniversitetet (som är ett riktigt universitet) inte betalar Littorin något för hans gästforskning. (Klokt, kan man tycka.) Man bara lånar honom ett rum och en dator.

Men den detaljen behöver väl inte synas i hans framtida CV.

Gunnar Wall

intressant

En flört med Sverigedemokraterna

Skolverket kom nyligen med ett förslag till ny kursplan i religionsundervisningen i grundskolan. Verket ville stryka formuleringar i tidigare kursplaner som gav kristendomen en särställning och i stället satsa på en mer neutral beskrivning av tankegångarna i de olika världsreligionerna.

Det låter ju som en naturlig infallsvinkel i en skola som har till uppgift att lära eleverna något om hur vår värld ser ut och samtidigt sporra dem att tänka själva. Men det där satte regeringen stopp för.  Som utbildningsminister Jan Björklund själv uttrycker sig ”kör regeringen över” skolverket: kristendomen ska ha en särställning i fortsättningen också.

Nu kan man ju säga att eftersom kristendomen haft en central roll i svensk historia måste den religionen på olika sätt dyka upp oftare än andra. När skolan undervisar om heliga Birgitta eller trettioåriga kriget eller Strindbergs religionsgrubblerier är det klart det handlar om kristendomen.

Men det är inte det saken handlar om. Det där fattar ju skolverket och vanliga lärare också utan några näsknäppar från Björklund. Och självklart är det inte för att förklara sådant som är uppenbart som fått regeringen att lägga sig i.  Snarare är det en politisk markering om att skolan ska lära ut att en RIKTIG svensk är kristen. Mer eller mindre. I alla fall är han eller hon inte muslim.

Ytterst handlar det förstås inte särskilt mycket om religiösa trossatser utan om ett sätt att göra en liten markering om ”vi” och ”dom”.

Jimmie Åkesson ler säkert som en sol i sin riksdagsbänk.

Gunnar Wall

intressant

FN fördömer Israels överfall på Ship to Gaza

FN:s råd för mänskliga rättigheter har avslutat sin granskning av Israels attack på den humanitära konvojen från Ship to Gaza i våras, rapporterar Svenska Dagbladet.

Rapporten skräder inte orden: ”totalt onödigt och ofattbart våld”.  Det heter också att israelerna gjorde sig skyldiga till ett antal åtalbara handlingar som uppsåtligt dödande och tortyr. Dessutom underkänner rapporten Israels ståndpunkt att man på något sätt skulle haft rätt att upprätthålla blockaden mot dessa hjälpsändningar.

Ställningstagandet från FN borde ha konsekvenser, inte minst för den fortsatta svenska politiken mot Israel.

Gunnar Wall

intressant