Hamas: Kiss and make up?

En något märklig artikel i DN idag tillkännager att Hamas i en rapport ber Israel om ursäkt för ”all skada som kan ha drabbat någon civil israel” under Gazakriget förra året. Men, menar reportern som klippt ihop delar av artiklar från TT, AFP och Reuters, ”det är dock tveksamt om ursäkten har någon vidare effekt”. Anledningen, förklarar artikeln, är att det finns högt uppsatta källor i Hamas som fortfarande kan tänka sig att begå självmordsattentat, och dessutom vill organisationen att FN ska ställa Israel till svars inför den internationella brottmålsdomstolen.

Det är ju möjligt att någon har suttit och haft bråttom vid utrikesdesken såhär under helgen, men det finns något djupt ologiskt i detta resonemang. Att Hamas ursäkt inte kommer att ha någon effekt är visserligen lätt att förstå – varken vädjanden, politiska förhandlingar, våld eller tystnad har hittills varit till hjälp för palestinierna på Västbanken eller i Gaza. Bosättningarna i Gaza utrymdes visserligen i mitten av 00-talet, men bara för att ersättas av total igenbomning av den lilla landremsans gränser och fortsatta invasioner.

Det ologiska i DN:s artikel är alltså inte konstaterandet att ursäkten inte kommer att ha effekt, utan att den inte kommer att ha effekt just på grund av att Hamas även fortsatt kan tänka sig att bruka våld. I så fall är väl inga ursäkter i krigssammanhang någonsin godtagbara om den part som levererar uttalandet fortsätter att vara militärt rustad.

1400 palestinier dog i Gazakriget och 13 israeler. Den israeliska militären använde vit fosfor i sina bombningar, de attackerade civila mål fullständigt medvetet samtidigt som den israeliska staten höll tillbaka ambulanser och hjälpsändningar som inte fick komma över gränsen. Vem minns inte de desperata meddelanden som trängde ut från norska hjälparbetere i området, läkare som talade om blodbad och omöjliga arbetsförhållanden.

Och nu ifrågasätts alltså Hamas ursäkt till israeliska civila med motivet att Hamas vill att Israels agerande ska prövas i internationell domstol. Innebär detta alltså att ett land som ber om ursäkt för en handling det begått mot ett annat lands folk, också samtidigt förväntas ge carte blanche för andra aggressioner?

Visst kan man ifrågasätta äktheten i vilken ursäkt som helst när den uttalas av en officiell myndighet eller en regering. När Sverige ber om ursäkt för tvångssteriliseringarna på 30-talet eller när Vänsterpartiet ber om ursäkt till Kirunasvenskarna är det väl kanske inte för att folk i styrande position känner någon personlig ånger, utan för att det är politiskt lämpligt och för att det ger dem som drabbats ett erkännande om att de behandlats illa. Kanske är det precis samma pragmatism som styrt Hamas uttalande. Och kanske finns det också en annan part i detta mål som skulle kunna säga förlåt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s